Som förälder till flerspråkiga barn kommer man någon gång till en punkt där man frågar sig själv om barnet ska lära sig läsa på ett språk eller på alla språken samtidigt. Ofta är detta en komplicerad fråga utan något enkelt svar på.

Först det som det finns svar på. Det finns ingen forskning som visar att det är skadligt att lära sig att läsa på flera språk samtidigt. Däremot finns det forskning som visar på hur viktigt det är att barns samtliga språk får utvecklas parallellt. Studier av t.ex. kanadensiska forskaren Ellen Bialystok har visat på att flerspråkiga barn kan ha det tuffare i början med läsningen, men att de senare har fördelar utifrån sin kognitiva (tankemässiga) erfarenhet med flera språk.

En del kan tycka att det är enklare att börja med läsning på ett språk och sedan ta in de andra, men om man gör det så finns det en risk att de andra språken halkar efter. Barnen ”knäcker koden” till läsningen en gång (per skriftspråk). De måste inte göra det med varje enskilt språk, men flytet i läsningen måste övas på.

I olika länder skiljer det sig åt när man börjar med läsinlärningen inom barnomsorgen. I t.ex. England eller Spanien har man åldersuppdelade grupper, vilket gör att man kan börja tidigare med läsningen. Där är det fullt möjligt att en 4-åring kan läsa. I Sverige och Tyskland däremot, där förskolan ofta har åldersblandade grupper sker läsinlärningen senare. En del menar att tidig läsinlärning sker på bekostnad av andra, viktigare moment i barnets utveckling: tidiga läsare leker inte, de får dåliga kamratkontakter, osv.

För att barnet ska kunna ”knäcka koden” behöver barnet utveckla tre avgörande kompetenser:

• bokstavskännedom
• fonemisk medvetenhet – att förstå hur språkljud och bokstäver hänger ihop; (främst muntligt).
• syntaktisk förmåga – förmåga att sätta ihop meningar (i muntliga sammanhang).

Olika metoder för läsinlärning
Det finns många olika metoder för läsinlärningen, men ingen av dem fungerar på alla barn; barn har olika inlärningsstil och svarar olika väl på olika pedagogiska metoder. Forskningen visar dessutom att det ger bäst effekt att kombinera olika teknik. Grovt sett kan läsinlärningsmetoderna indelas i metoder med syntetisk eller analytisk ansats. I de syntetiska metoderna (t.ex. Bornholmsmetoden) börjar man med språkets delar, såsom bokstäver, språkljud och stavelser. Dessa delar förs senare ihop till helheter såsom ord och meningar.

Analytiska metoder (t.ex. Kiwimetoden) däremot börjar med helheter, exempelvis ord eller berättelser, som senare delas i delar såsom ord, ljud och bokstavsbeteckningar. Med analytiska metoder handlar det ofta om att använda sig av talspråket och att lära sig lyssna efter olika ljud. Det kan vara svårt att skilja syntetiska och analytiska metoder åt, en kombination av syntetisk och analytiskt arbetssätt kan användas i olika metoder.

Läsinlärningen brukar delas upp i fyra steg, som övergår i varandra. Först kommer steget som kallas ”pseudoläsning” – barnet känner igen en bild, t.ex. ICA och säger ”Ica, mamma, Ica”. Det kan inte läsa, men känner igen skylten och vet vad den betyder. Sedan kommer ”logografisk läsning”, vilket innebär att barnet känner igen bokstäverna i ett ord, som t.ex. sitt eget namn. Nästa steg är ”alfabetisk läsning” där barnet ljudar ordet, bokstav för bokstav, och förstår på så sätt vad det betyder. Sista steget är ”ortografisk läsning”, där barnet känner igen hela ordet eller delar av det och snabbt kommer fram till betydelsen. Då har barnet ”knäckt läskoden”. (Utdrag ur Bravo Granström 2013).

Hur du kan hjälpa ditt barn
Att arbeta med metoder som nämnts ovan är inte lätt för en person utan utbildning i detta, men om du som förälder vill hjälpa ditt flerspråkiga barn med läsningen på ditt modersmål (som inte ges i skolan) kan du göra följande:

1. Läs högt för ditt barn
   Gör det så ofta som möjligt, helst varje dag och inte bara för att barnet ska somna, utan för att barnet ska få ett rikt ordförråd och få tillgång till ord som inte används i vardagen. Tänk på att du är bäst på ditt eget modersmål och det är lättast om du stöttar barnet med det. Dessutom hör barnet det språket förmodligen inte av så många andra personer.
2. Ställ frågor och samtala om det lästa
   Högläsning ger ännu mer om man samtalar om det lästa och tillsammans reflekterar över det som har lästs. Dels får barnet då aktivera det passiva ordförrådet och dels får det barnet att läsa kritiskt, dvs inte godta allt som är skrivet och kunna relatera sina egna upplevelser till det lästa. Detta är viktigt för läsförståelsen.
3. Var ett bra exempel för barnet – läs själv
   Barn härmar oss vuxna. Om de ser att du läser (bok/tidning, inte bara på datorn) kommer även de att vilja göra det.
4. Identifiera bokstäver i omgivningen
   Det finns många skrivna ord runtomkring oss. Skyltar kan vara bra att öva på. Man kan även sätta upp post-it lappar på olika kända föremål hemma.
5. Lek ordlekar med barnet, rimramsor osv
   Rim ökar den språkliga medvetenheten: en liten bokstav kan ändra ett ords hela betydelse: hand – sand, roligt är t.ex. rumpa, strumpa
6. Ge barnet tillgång till nivåanpassade böcker
   I Sverige finns t.ex. serien ”Lätt att läsa” från Bonnier som riktar sig till barn som just har läst sig läsa. Man kan även låna (eller köpa) dem som e-bok.
7. Undervisning i svenska (om ni bor i utlandet)
   Anmäl barnet till en Svensk skola om det finns en i närheten, annars kanske något online alternativ?  Du kan kolla på t.ex. SMUL-akademins kurser (för barn/ungdomar 6-18 år), Svenska distans (6-13 år), Sofia distans (åk 7-9) eller Global svenska (gymansieålder).

För den som vill fördjupa sig i ämnet:

Om läsning:
Fast, Carina (2015). Läslust i hemmet – så stödjer du ditt barns skriv- och läsutveckling. Natur & Kultur.

Hedström, Lasse. (2009). L som i läsa, M som i metod. Lärarförbundets förlag.

Taube, Karin. (2007). Barns tidiga läsning. Norstedts.

Skolverket, Hur lär man barn att läsa. Kort sammanfattning av läsforskaren Barbro Westlund” www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig-kompetens/tema-las-och-skrivinlarning/hur-lar-man-barn-att-lasa-1.157439 (Tillägg 2018-08-25 – länken tyvärr borta från Skolverket – du hittar dock många andra artiklar av Barbro Westlund om du googlar)

Om språkutveckling 0-5 år:
Kodknäckarna www.kodknackarna.se/hitta-spraket-film-sprakutveckling-barn
Filmer för föräldrar

Du hittar mer information om hur man kan stötta svensktalande flerspråkiga barn utomlands i min bok “I love svenska” https://monicabg.com/i-love-svenska