Tvåspråkighet, flerspråkighet, mångspråk … spelar det någon roll?

När det pratas om en person som pratar flera språk, så används ofta många olika termer. Tvåspråkig, flerspråkig, mångspråkig. Vad innebär då dessa begrepp?

Idag används termen “flerspråkig” som ett övergripande begrepp för en person som talar flera språk, även om det “bara” är två språk. Om detta skrev Tore Otterup vid Göteborgs universitet 2005:

“På senare tid har de båda termerna tvåspråkighet och flerspråkighet kommit att användas alternativt och parallellt. /…/ Flerspråkighet ses numera ofta som den övergripande, vidare termen medan tvåspråkighet betraktas som ett specialfall av flerspråkighet”.

Termen “tvåspråkighet” lever dock kvar. Främst bland den stora allmänheten utanför språkvetenskapen, men även på andra håll. Det finns t.ex. ett Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet, även om de själva medger när jag frågar per mejl att begreppet är föråldrat, men eftersom det är ett inarbetat institut så behåller de namnet.

På engelska görs ofta denna skillnad mellan “bilingual” och “multilingual”, även om “bilingual” fortfarande används mer om flerspråkighet i allmänhet.

IMG_6096_klein

På biblioteken i Sverige använder de sig ofta av “mångspråk” för en avdelning med böcker på andra språk, som i tanken “en miljö/kontext, som en samling medier inkl. litteratur, ett bibliotek, en skola, ett samhälle, en kultur, eller varför inte världen, som innehåller många olika språk – är mångspråkig.” (Charlotte Goobar vid Internationella biblioteket”). De använder fler- eller tvåspråkigt, då de talar om personers språkförmågor, till skillnad från en kontext där det förekommer många språk, och som ju i sig inte har förmågor. Det är ju inte frågan om att välja bort begreppet fler- eller tvåspråkighet, utan de används i olika sammanhang.

Själv föredrar jag “flerspråkighet” för att inte begränsa antalet språk i en persons liv. Man kan ju fråga sig om det är viktigt att endast ett begrepp används för en och samma sak och det kan jag nog tycka, det brukar bli lättare att förstå varandra då. Fast det brukar ta lång tid innan ett begrepp etableras och vägen dit kan gå genom olika begrepp. Och debatten om hur bra man bör prata ett språk innan man kan bli kallad flerspråkig, ja, det är väldigt subjektivt och det får vi ta en annan gång.

Om du vill läsa mer om flerspråkighet kan jag faktiskt rekommendera Wikipedia, som går in mer detaljerat om flerspråkighet Flerspråkighet Wikipedia

Du hittar även mer information om flerspråkighet på de övriga sidorna på min webbplats.

Prata på!

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s